Vad är stress?
Stress är kroppsliga eller mentala spänningar som följd av fysiska, kemiska eller emotionella faktorer. Stress kan definieras som ett tillstånd av fysisk och psykisk spänning som orsakas av externa eller interna faktorer i en människas liv.
Folk har länge varit medvetna om sambandet mellan stress, mentala och känslomässigt välmående, fysiologiska hälsa och allmänt välbefinnande. Vetenskaplig forskning visar att ilska, ångest och oro avsevärt ökar risken för hjärtsjukdom, stroke och plötslig hjärtdöd.
Studier som genomförts av Dr Hans Eysenck och hans kollegor vid University of London har visat att emotionell stress innebär högre risker att få cancer och hjärtsjukdomar än faktorer som rökning, kolesterol eller blodtrycket.
Stress kan orsaka en hjärthändelse som liknar en hjärtattack
Plötslig stress kan orsaka en hjärthändelse som upplevs som en hjärtattack, vilket kallas för takotsubo kardiomyopati eller “brustet hjärta syndrom”
Denna stress-inducerad kardiomyopati är inte associerad med artär blockeringar som leder till en hjärtattack, även om det kan orsaka att ditt hjärta pumpa ineffektivt i upp till en månad. Källa
Video om kroppens reaktion på stress
Ted-Ed har en video som visar kroppens reaktion på konstant stress.
Tips för du som känner dig stressad – lugna ner dina stresshormoner!
Identifiera vad som gör dig stressad
Försök att identifiera dina triggers vad som gör dig stressad så att du kan eliminera de ohälsosamma biverkningar av stress. Identifiera källorna till din stress. Undersök olika områden i ditt liv: arbete, ekonomi, relationer, hur du tar dig till jobbet. Kan du minska stressen i ditt liv i något av dessa områden?
Omprogrammera din hjärna och amygdala
Amygdala körtel tillhör det limbiska systemet och spelar en viktig roll i utveckling av olika känslor. Upprepad aktivering av denna “switch” när man är stressad, nedstämd etc kan få den att “fastna”. Detta gör att man kan utveckla akut ångest, panikattacker och fobier.
Lyssna på kroppens varningssignaler
Alla människor reagerar olika när de blir stressade ofta får kvinnor ont i magen medan män ofta drabbas av hjärtklappning. Om du lever med stress under en lång period och har svårt att sova – kan det leda till sjukdomar som depressioner.
Negativ stress däremot handlar om faktorer man inte kan påverka vilket är farligt för den som är drabbad. Under senare år har man också börjat undersöka it-stressen vilket beror på förändrade beteenden då man arbetar med datorer. Prata med din arbetsgivare, prioritera och sätt gränser om jobbet gör dig stressad.
Många människor lever med stress pga olika faktorer i arbetslivet. Oavsett hur upptagen du är i livet har du möjlighet att koppla av och vila – och det är viktigt att du gör får tid att ta det lugnt. När du är stressad spänner du dina muskler och ditt hjärta slår snabbare. Stress är kroppens sätt att reagera och det kan vara positivt under kortare tid när stressen beror på faktorer som du har möjlighet att påverka. Det är en reaktion på en situation som kräver något utöver det vanliga, och är kroppens sätt att göra sig redo för antingen flykt eller försvar. I hjärnan aktiveras amygdala som är den delen av hjärnan som reglerar rädsla och känslor. I hypotalamus sätts stresshormoner igång.
Ha en positiv inställning
Forskare vid Mayo Clinic har hittat ett samband mellan människor som hade en pessimistisk inställning, ångest och depression med en ökad risk att dö. Du kan motverka stress genom ,att påverka ditt liv med regelbunden motion och inställningar till ditt liv. Skriv ner och inventera det som stressar dig och för en dagbok för att ta reda på var problemen är. Våga sätta gränser och säg nej i arbetslivet och privat. Om du känner dig stressad se till att sova ordentligt, tänk på kosten och undvik rökning och koffein i kaffet.
Träna och minska stressen
Se till att träna regelbundet. Om du tränar minskar du stressen. Förutom att hjälpa ditt hjärta, kan regelbunden motion förbättra ditt humör, minska din vikt och ge dig en bättre nattsömn.
Undvik koffein
Det är vanligt att äta mycket eller dricka mycket alkohol när man är stressad. Undvik koffein när du är stressad eftersom det kan öka stresshormonet katekolamin.
Koffein finns inte bara finns i kaffe utan du kan hitta det i choklad, cola drycker och energidrycker. När koffein tas i stora mängder kan det höja våra stressnivåer vilket kan förvärras när vi upplever en stressande situation. Koffein ökar vår hjärtfrekvens och kan överanstränga hjärtat. Om du har en underliggande hjärtproblem då detta kan leda till allvarliga komplikationer.
Udda metoder att minska stressen
Det finns också olika typer av stressterapier som akupunktur och akupressur där man använder fingrarna istället för nålar.
Sambandet mellan ilska och hjärtattacker
Arga människor riskerar hjärtinfarkt enligt den här artikeln på BBC. Vrede kan vara källan till en hjärtinfarkt. Upp till 2 timmar efter ett vredesutbrott är det fem gånger större sannolikhet att drabbas av hjärtinfarkt och tre gånger större sannolikhet att drabbas av stroke.
Vad är adrenalin?
Adrenalin förekommer normalt i små mängder i blodet. Det är ett hormon som produceras i binjurarna ovanför njurarna. Körtlarna kontrolleras av hypotalamus, den del av hjärnan som ansvarar för instinkt och känsla. Vid stress utsöndras mer adrenalin i blodomloppet. Det vidgar luftvägarna i lungorna och begränsar små blodkärl. Ökade nivåer av adrenalin och noradrenalin leder till ökat blodtryck och att blodkärlen drar ihop sig. Detta gör att musklerna arbetar hårdare och ger en känsla av “kamp eller flykt”.
Kronisk stress
Även kronisk stress kan utlösa hjärtinfarkt dels för att stressen kan höja blodtrycket, men innebär också att människor kan hantera stress på ohälsosamt sätt – genom att röka eller dricka för mycket alkohol.
Stresstest
Ett stresstest mäter en människas hjärta och hur det svarar på kroppens behov av mer blod under stress (träning eller arbete). En kontinuerlig mätning av hjärtats elektriska aktivitet (en kontinuerlig EKG eller rytmremsa) registreras tillsammans med hjärtfrekvens och blodtryck samtidigt som personens belastning gradvis ökas på ett löpband. Informationen visar hur väl hjärtat svarar på kroppens krav och kan ge information för att diagnostisera och behandla problem.
Andra typer av stresstester är Holter monitor som liknar ett stresstest men de används 1 eller 2 dagar och ger en kontinuerlig EKG-liknande inspelning av hjärtats elektriska aktivitet under dessa dagar. Patienten för loggbok när de gör fysiska aktiviteter eller upplever problem med hjärtat. Då kan man undersöka vad som händer när symptomen på hjärtproblem dyker upp.
Nya lösningar för att mäta stress
Det har börjat dyka upp nya verktyg för att mäta stress. Ett sådant är mobil appen “MyBreath” som mäter andningen och stressnivå. Appen mäter andningen och jämför med deras index. Det kommer också lanseras en andningssensor från start-up bolaget Spire.
Livsmedel och stresshantering
Kortisol är ett hormon som produceras och släpps av binjurarna av människokroppen under tider av stress, kamp eller flykt genom att öka blodsocker. Människor i alla åldrar och kön producerar detta hormon.
En hög nivå av kortisol i äldre personer kan vara förenad med högre frekvens av dödlighet och andra ständiga och återkommande sjukdomar. Hög kortisol är också förknippat med benskörhet, högt blodtryck, diabetes mellitus, lägre motståndskraft mot infektioner och vissa humörstörningar (Schoorlemmer et al, 2009).
Stress och viktökning
Hög kortisol (stresshormonet) gör oss mer benägna att äta fett och godis.
Minnet och stressen
För mycket av stresshormonet kan förhindra att våra hjärnor från att skapa nya minnen eller att kunna komma åt nya. Höjda nivåer av kortisol har visats hämma minne och bokstavligen minska storleken på hjärnan.
Så här sänker du stresshormonet kortisol
De flesta är omedvetna om att stresshantering och att det går att sänka stresshormonet kortisol med den mat du äter.
- Lågt glykemiskt / proteinrika livsmedel är:
- Hög protein, omega 3: s exempel linfrön
- Chia frön, har mycket omega 3 och något som blivit populärt är chiapudding som variant på frukostgröten.
- Valnötter
- Kidneybönor
- Linser
- Olivolja
- Färsk kallt vatten fisk som lax och tonfisk
- Kyckling
- Ägg
- Yoghurt (vanligt låg fetthalt)
- Quinoa
- Amarant
- Bovete
- Brunt ris
Källor European Heart Journal British Heart Foundation The Harvard School of Public Health researchers